Moralen är död

Det är med sorg och förtvivlan jag under den senaste månaden fått komma till en tragisk insikt – att moralen är död. Jag säger inte att allt redan är kört, men något hopp ur det som finns kommer inte stå att finna. För att en förändring ska kunna stå till stånd krävs att det föds något nytt, inte att försöka väcka liv i något som redan haft sina sista dödsryckningar sedan länge. Jag skulle kunna rada upp hundratals exempel på att moralen är död, men jag vill inte fastna i ett destruktivt träsk där jag som närmast sörjande inte vill inse att den är borta. Jag vill acceptera och gå vidare. Mot något nytt. Tillsammans med människor som är medvetna om det. Oavsett hur många eller hur få vi är.

Men vad är det jag menar egentligen, och hur har jag kommit till den här slutsatsen? Framför allt handlar det om att personer som jag ansett vara mer moraliskt riktiga än våra fiender har agerat omoraliskt och depraverande. Med sådana personer behöver vi knappast några fiender, utan vi förstör sakta men säkert oss själva. Genom att utnyttja tuffa situationer för att dra egen vinning av det. Genom att konsumera människor i alla tänkbara avseenden. Genom att låta maktlystnad och prestige stå över förnuft och känsla. Genom att gå till personangrepp och såra människor för att själv tjäna på det eller för att man är så centrerad kring sitt eget ego så att man inte kan blicka längre än till sina egna tåspetsar.

Det handlar inte bara om beteenden i relationer mellan människor, utan också att hela vårt samhälle är uppbyggt kring att bara fokusera på sitt eget och sköt-dig-själv-och-skit-i-andra-mentaliteten. Jag pratade med en vän i förmiddags om nattklubbar och uteliv i Stockholm, och vi var klart överens om att det inte är roligt att festa på de flesta nattklubbar i Sverige och i Stockholm. Mycket för att det är en stel och kall stämning ute, att det känns som en köttmarknad på nästan varje ställe och att det även där handlar mer om konsumtion än att roa sig. Då sa han något intressant som jag faktiskt inte alls tänkt på i den synvinkeln; Över nattklubbarna i Stockholm ligger en multikulturell smog med USA som största förebild där musiken alltid innehåller ord som ”sexy”, ”bitch”, ”hoe”, ”rich”, ”hustla” eller ”motherfucker”. Anledningen till att många svenskar inte tycker att det är så roligt på klubbar är inte att vi är ett tråkigt och kallt folk. Det handlar om att de här miljöerna inte är gjorda för svenskar och förenliga med svensk kultur.

Vi lever alltså i ett land som är skapat av svenskar, men i ett samhälle som varken är för svenskar eller med svenskar. Därför kan jag inte påstå annat än att moralen är död.


Kommentarer
Postat av: Martin

Mycket bra inlägg. Traditionell svensk moral är inte död (än) men hånas och står konstant under belägring, om det så är av sexualisering av allt yngre barn eller glorifierandet av sexuella avarter och promiskuitet. Istället ersätts moralen med liberala värden som "tolerans" inför allt möjligt, "jämlikhet", "anti-rasism", och så vidare. Personligen tror jag att det har mycket att göra med kristendomens reträtt och svenska kyrkans oförmåga att ta avstånd ifrån allt utom "rasism" och främlingsfientlighet.

2011-01-19 @ 17:25:12
Postat av: Brandr

Ett annat sätt att se det är att utan den kristna auktoritetstron till en främling som frälsare för svenskarna och dess påbud om att alltid "vända andra kinden till" så fort någon beter sig ondskefullt mot en, så skulle ingen acceptera det som händer idag i samhället.

2011-01-19 @ 17:39:58
URL: http://brandr.motpol.nu
Postat av: onkel A

början av din artikel beskriver ett förhållande och en företeelse som jag upplevde redan för ca 10 år sedan och som tyvärr redan då fanns även i den nationella rörelsen.

Idag så verkar det som att det mångkulturella inslaget i den sk krogvärlden har anammats och blivit en del av det svenska samhället samt att väldigt få ifrågasätter det inslaget.

Att vara man och kvinna och uppleva samspelet mellan könen på ett "normalt" sätt ses idag som någon mossig relik från det förgågna.

Nä, festa, lev livet, skit i framtiden har blivit ett signum för alldeles för många människor idag.

Låt andra ta hand om allvaret bara jag får ha kul.



Eller...

2011-01-19 @ 20:23:29
Postat av: abc

Intressant, brandr. Tyvärr stämmer det givetvis inte och ingen kunde bry sig mindre om Kristus lära i dagens Sverige, och nej, det finns inte kvar undermedvetet medan vi festar på nattklubbar och har sex i gränder. Men det måste vara skönt att leva där man kan skylla allt på kristendomen och judarna.

2011-01-19 @ 22:14:48
Postat av: Frimodighet

Martin: Jag tror inte att det har med kristendomens reträtt att göra, men det är helt klart klandervärt av Svenska kyrkan att lägga tusentals kronor på en antirasist-kampanj samma år som man nekat biståndsorganisationer pengar med argumentet att man inte har några pengar...



Brandr: Intressant synvinkel. Dock tror jag som "abc" att det inte är en anledning till att utvecklingen blivit som den blivit. Men det har blivit inrotat i svenskarna att vända andra kinden till och visa sig som en bättre människa genom att ignorera ett dåligt beteende eller vara god och vän tillbaka.



Onkel A: Tyvärr har det nog inte förändrats speciellt mycket, precis som du säger. Därför inte inte heller mogen för en enad rörelse, vilket är det som jag helst av allt skulle se. När tiden är mogen och när vi alla insett att den nationella befrielsekampen är det primära, och när man ser ett högre syfte i det vi gör avspeglat i hur vi agerar, den dagen kommer vi att vara oslagbara.

2011-01-20 @ 17:29:48
Postat av: ...

Angående mittersta stycket, är det meningen att personen/personerna du skriver om ska läsa det här och till sig din kritik? Hur kan vi veta att din kritik är berättigad, om personerna är nationella så kanske det lika gärna är så att dem har en syn på saken och du en annan.

2011-01-20 @ 20:22:38
Postat av: Frimodighet

Min kritik är inte mot enskilda individer. Den handlar om saker och beteenden som jag sett under flera års tid, men som blivit mer påtagliga när man sett och hört mycket under en kort period. Jag tänker speciellt på en killkompis till mig som i förrgår berättade en historia om några av hans absolut närmaste. Det gjorde extremt ont att höra om hans sorg och förtvivlan, men också att höra om personer som står en så nära kan bete sig illa emot en. Då känns det som att vem som helst kan göra vad som helst.

2011-01-20 @ 20:59:24
Postat av: Kritikern

Mycket intressant inlägg, själv skulle jag tyvärr inte bara se detta som ett problem bara i Sverige utan i större delar utav västvärlden tack vare amerikaniseringen och globaliseringen, som också har sina nackdelar. Detta som du också tog upp med sköt-dig-själv-och-skit-i-andra-mentaliteten, dvs. den extrema sekulariseringen skapar också ett av skälen att många kulturer i öst (mellan-östern och möjligtvis delar av asien) som grundar sig på en väldigt ortodox och kollektiv moral har sina förakt mot USA och Europa.

Frimodighet: ditt senaste inlägg svarar väldigt bra på denna fråga, det är i stort sett att alla skiter i alla och gör vad de själva känner för och tycker. Ta bara de amerikanska oljebolagen som exempel. Detta skadar hela välden både individen och miljön, om inte att det är vårt största hinder för att rädda oss själva.

Hur ser idealet i dagens samhälle ut? ren ytlighet, missbrukade och alldeles för frekventa svordomar, dokusåpor som Paradise Hotel och Big Brother som bara gör mer skada är nytta, allt detta finns i media och är på grund av USA och dess påverkan på välden.

Detta måste ha ett slut ifall vi ska komma någon vart på rätt väg, men frågan är bara hur. Själv känner jag bara trösten att USA är självdestruktiva, och kommer gå under inom sin tid, får dock hoppas att det inte sker för sent.

2011-03-06 @ 01:09:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0