Frimodighet

Det jag skriver om idag handlar om rätt mental inställning och positivt tänkande - något jag har valt att kalla nationell mental attityd.

Våra attityder, såväl positiva som negativa, påverkar det vi gör. Oavsett om det är arbetet inom den organisation vi är med i, vårt jobb eller i våra relationer. Positivt tänkande handlar om individens vilja att se möjligheter och utmaningar istället för hinder och svårigheter. Våra attityder påverkar samspelet med hela vår omgivning, och kan därför vara avgörande för att få ett fortsatt förtroende från de runt om oss.

Se det som att vi har ett val i allt vi gör och hur vi reagerar. Bara vi själva är ansvariga för våra val och för våra reaktioner. För att vi ska kunna bli respekterade av vår omgivning så måste vi också ta ett ansvar för det. Jag menar att vi väljer hur vi reagerar på allt! Blir jag arg på någon så är det för att jag väljer det. Blir jag ledsen, glad, irriterad, peppad, så är det precis likadant. Jag har valt att känna så. Det är ju inte så att ett speciellt ting eller en speciell person är ett föremål för ren och skär ondska eller att förbanna sig över. Självklart reagerar vi ibland instinktivt, och ibland har vi rätt att bli arga och att utagera det. Men i de flesta fall skulle vi agera annorlunda om vi bara stannar upp och tänker efter. När jag själv har stannat upp i en reaktion och funderat på om jag hade kunnat reagera annorlunda så har det många gånger hänt att jag istället skrattat åt mig själv. Trots att jag stunden innan varit riktigt förbannad eller irriterad över något.

Är vi själva negativa så skapar vi en sådan effekt. Och är det egentligen inte ganska egoistiskt att sprida sina egna negativa tankar och aggressioner i sin utagerande energi och låta andra människor påverkas av ens egna känslor?

Att faktiskt göra något, istället för att bara sitta och snacka, är jobbigt och ställer krav på en som person. Självklart är det lättare att prata om det förgångna och att älta det, för det kan man ju inte heller påverka. Då kan knappast någon annan eller ditt egna samvete kräva av dig att göra något åt det. Många har också lätt att hellre se andras svagheter istället för att blicka inåt och se sina egna brister. Skulle man upptäcka att man själv inte är felfri så måste man ju hantera det, och dessutom inse att man själv har ett ansvar för det.

Prestige är också ett stort problem hos många. Visserligen är det en bra egenskap i sin grundmening, men för vissa har det tagit abnorma proportioner. Många gånger låter man sina egna känslor och sin prestige styra över förnuftet. Jag menar inte med det jag skriver att jag skulle vara prestigelös, men att vara medveten om problemet med tjurskallig prestige gör att man påminner sig själv om vad det är man egentligen kämpar för och kan jobba på det.

Man låter sig vara en del av problemet om man inte sätter sig emot egoism och skitsnack. Vi måste visa att vi är bättre människor och mer moraliskt riktiga än våra fiender. Man ska komma ihåg varför media och etablissemanget proppar oss fulla med smörja genom tidningar, reklam och tv. Propaganda som syftar till skvaller och egoistiskt leverne. Dåliga vanor och dålig moral. Det är för att fördumma oss. För att se till att trycka ned och motarbeta vår inre motståndskraft mot vad som är fel och oriktigt. Väljer vi att låta oss påverkas av detta och även bete oss på liknande dekadenta sätt, så kommer vi inte heller att komma någon vart. Då kommer vi att fortsätta att vara en del av problemet.

Att vara en del av lösningen är att ha framtidstro, vara positiv, våga vara ödmjuk samt att vägra skitsnack och intriger. Vi måste se ett värde i det vi gör - stort som smått. Lösningen är att uppmuntra andra i vår omgivning att kämpa på sitt eget sätt. Även om vi själva kanske skulle göra det lite annorlunda. Det betynger mig att se att det finns människor som säger "det där går inte" eller "det där är en dålig idé". Vad vinner man egentligen på det? Ingenting. Det enda resultatet av det är att man själv fungerar som en stor käpp i det hjul som andra kämpar för att försöka få i rullning.

Det som har hänt ligger i det förgångna och det finns inget vi kan göra åt det. Det är i nuet vi kan agera och välja hur vi ska bedriva vår kamp. Välja att aktivera oss på det sätt vi tror på. Framtiden är vår - lösningen är en tro på den.